En liten filur på fyra ben som efter många efterlängtade veckor nu är hemma. I början var det mycket nypa mig i armen för att se om det faktiskt var verkligt, men nu börjar vi båda förstå vardags rytmen.
Och även fast hon väcker mig tidigt eller vill leka under tiden då jag sitter och arbetar så är det väldigt svårt att säga "nehe'ru". För seriöst, kolla på henne. Hon är sockersöt! Men farlig med vassa valptänder.
Jadu, vad mer att säga. Bortsett alla jobbigheter som kommer med att ha en oförutsebar varelse med egna tankar så är matte-livet helt ok, helt bäst enkelt sagt. Att vara matte till Choko-chan är en ny stor livsstolpe för mig.
2 kommentar(er)
