Oh miss Believer

 
Ny skissbok (köp av sambo) måste invigas med iallafall en ny skiss, och som jag förklarat tidigare i WIP: Oh miss believer så har Twenty One Pilots varit det enda som varit i öronen på mig. Första gången jag hörde Oh ms Believer kommer jag ihåg tat jag nynna den i huvudet tills jag somnade.
 
Har inte så mycket mer att säga. Idag har varit en bra dag. Kreativitetflöde med min canvastavla. Och bakat kladkaka-muffins. Kan en dag bli så mycket bättre än såhär? Skulle inte tro det! 
 



Det där lilla extra..

Canon AE1
Det är något speciellt med analogt. Jag vet inte vad och jag vet inte varför.  Eller jo, skulle gissa på att det bara för att man endast en chans att fånga den där bilden. Utmaningen som skapar vattenläckor i pannan. Självklart kan man ta flera på samma film, men det skulle (enligt mig) vara onödigt för möjligheter. 
 
Efter att min sambo fick iden om att börja samla analoga kameror har jag mer och mer funnit intresset för det analoga. Jag har sedan 14 års ålder levt med min digitala bebis så det är klart att man blir lite blind av kärleken och hellre använder det som funkar än det som man är lite mer osäker på. Fast det är som sagt något speciellt med känslan av att klicka av, snurra upp och sedan vara tvungen att vänta tills man framkallar för att se resultatet. Så tack vare min galne kompanjon så fann jag en ny vän.
 
Bilderna ovan är tagna på Valborg då vi gick på en spontan planerad fotorunda med våran Canon AE1 för att ta slut på rullen så vi kunde framkalla. Filmen från valborg är en av de bästa framkallningarna vi gjort hittills. Det har varit flertal rullar har förstörts av olika anledningar. Då känner man sig minst sagt väldigt lycklig. "Jaa, den där bilden jag tog som kändes bra var på den rullen och nu är den bortaaa för alltid. yeih." 
 
Nu har jag inte fotograferat på länge, med någon av våra analoga kameror, Men det är nog dags snart igen.



Dagens arbete

 
Färger, check. Penslar, check. Canvas, check. Dags att dra igång arbete igen.