Jag försöker och det är väl någonting

IG @ bymichaelao
 
Hur kunde jag skriva blogginlägg så ofta och "bra" förr?
Var jag bara naiv och liten? Och är jag verkligen människan att avgöra det. Nah, inte riktigt, men en sak är säkert: Det kändes lättare att hitta samtalsämnen då än nu. Numera är min dagsrytm väldigt enkel: Vaknar, går till skolan, målar och dricker kopuösa mängder te, går hem, spelar, somnar. Inget mer, inget mindre. Vissa dagar är förvisso mer fyllda än andra, men du förstår min pik. 
 
Innerst inne så förstår jag att mitt liv är ungefär lika intressant som förr. Vilket är snabbt förklarat lika intressant som en sengångare klättra. Vissa tycker det är kul och skulle stanna upp för att utforska sengångarens kamp - medan andra hade gått förbi för de har annat att göra. Jag hade valt att kolla på sengångaren. Iallafall en liten stund.

Så... Ingen större skillnad. Solen är framme. Isen är farlig. Har varit nära på att ramla flera gånger så väntar bara på den gången då jag faktiskt ramlar. Har haft alldeles för tur när det gäller isen för länge..
 
Stay wierd, stay awesome!
 



Återupplivade Beethoven

 
I många år, månader och dagar låg lilla söta Beethoven osedd i en skrumpen låda nere i förrådet, men under en vacker dag så förändrades hans liv till något mer färgglatt och livligt. Tack vare lite färg, penslar och en leende konstnär. 
 
När man är en kreativ själ så gör man allt för att skapa någonting. Vad som helst! Det behöver inte alltid vara med papper och penna eller ens på canvas. En konstnär är allt. Mer eller mindre.
 
Fyra tidigare tillfällen har jag målat figurer, men till skillnad från de andra figurerna  så innehöll målandet av Beethoven ett förarbete. Mitt förarbete av Beethoven var att helt enkelt att söka efter bilder på honom. För hur såg han ut egentligen? Jag sett honom antal gånger under skolåren, och en del gånger efter det, men aldrig har jag tänkt på hur han faktiskt såg ut.  
 
Bilden jag arbetade ifrån var:
 
Jag tyckte om färgsättningen skulle passa toppen till figuren och många av de bilder (snabb sökning på google) visade ungefär samma färgsättning. Sedan tycker jag det är underbart att han alltid framställs som så allvarlig, men det är sant nästan alla kreativa själar ser ut så medans hjärnarkivet arbetar till fullo. 
 
Nu ligger han inte i en låda längre, utan är dekor för lägenhetens musikhörna. 
 
 
 



Livet rullar på!

 
Nya glasögon. Börjat exprimentera med gouache. Haft kurs i konstnärligt företagande.
Livet rullar på.
 
"Tiden går fort när man har roligt". Sant - eller så går tiden bara fort för att man alltid är på resande fot eller har massa i hjärnarkivet eller liknande. Det är mycket som rullar just nu. Jag älskar och hatar varje sekund av det. Stressen över framtiden har kommit över mig igen och fastän jag går runt med ett underbart leende tack vare att jag studerar någonting jag älskar så är frågan alltid kvar i huvudet "Vad fan ska jag göra sen?".
 
Jobba kreativt. Ja, tack. Bli konstnär. Ja, tack!
 
För varje målning/teckning/skapelse så blir jag mer och mer nöjd. Hur konstigt det än låter så vill jag krama dom, pussa dom och säga att hur viktiga de är för mig. Jag kan se min utveckling bara ett halvår tillbaka och det tar bort lite av det mörka på mitt självkritiska hjärta.
Tack, Mich.
Varsågod Mich! 
 
 
För varje dag så bli morgonen lite ljusare och mitt humör likaså. Jag behöver solljuset och det är snart. Längtar efter att sätta mig på torget med akvarell och block och måla av stadens själ. Usch, jag är så konstnär.
 
 
Första från v: Fanart av Bioshock 2, Gouache.
2a från v: Valörövning i Gouache
2a från h: Stillében i Gouache.
Första från h: Stillében i Akryl.